Den 15 februari 2009 dog lilla Ragusa. Mitt i leken med sin kompis Odette föll hon omkull och dog.

Vi lämnade henne till obduktion hos SVA i Uppsala. Resultatet blev att hon dog pga en akut cirkulationssvikt. Någon säker bakomliggande orsak till cirkulationssvikten har ej kunnat fastställas. Mest sannolikt rör det sig om en akut hjärtarytmi, vilket ej kan verifieras/ uteslutas vid en obduktion, då förloppet är så snabbt att inga morfologiska förändringar hinner utvecklas.

Efter händelsen googlade jag mycket på "akut hjärtarytmi", "plötsliga dödsfall hundvalpar" etc. Därigenom hittade jag en hundägare i Tyskland som jag ringde till och pratade med henne länge om hennes hund. Hon ägde en Grand Danois tidigare, som dog lika snabbt när den var nästan 2 år. Även här fanns inga tecken på hjärtproblem, hunden var efter föräldrar som båda var friska och båda hade genomgått undersökningar av hjärtat för att kunna användas i aveln. Hur hunden dog var förvånansvärd lik händelsen runt Ragusas död. Båda hundar dog när de var glada och "upp i varven", Ragusa lekten, den tyska Grand Danois hälsade just på några vänner. Båda bara föll omkull, fick rykningar i bakbenen och pep en sista gång. Allt inom en bråkdel av en sekund.

Vi hade så gärna haft Ragusa kvar, men livet är inte alltid så som man önskar sig. Idag har vi Derri, och i trädgården står det en fin valnötsträd som minne för Ragusa. Hos Eva, där det hände, står det ett äppleträd på den platsen.

Ragusa kommer alltid vara speciell för oss och vi tänker mycket på henne.

Tack Eva för all stöd och hjälp under den tiden!